Genom att gå igenom hur arbetsplatsen ser ut, både vad gäller den fysiska miljön och till exempel visuell kommunikation och rekrytering, kan chefer och medarbetare får syn på vilka som egentligen får ”vara med”. Vilka syns på bilderna? Hur kommuniceras jobben ut?

Design handlar om så mycket mer än fysiska produkter, förklarar Åsa Wikberg Nilsson. Men för att lyckas med förändring behöver tankesättet, hur inkludering går till, genomsyra hela verksamheten.

– Det handlar om att få syn på de här sakerna, de egna fördomarna och ställa om tankesättet. De är viktigt att förstå vilka utrymmen och möjligheter som de olika delarna skapar, vilka värden som skapas och för vem.

”Det manliga geniet höjdes upp”

Åsa Wikberg Nilssons intresse för inkluderande design bottnar i egna insikter om och viss frustration kring hur den egna branschen såg ut.

– Det fanns en uppenbar snedfördelning inom design där det manliga geniet höjdes upp vilket bidrog till lösningar som i vissa fall är exkluderande. Det gjorde mig intresserad av inkludering.

Arbetet med inkluderande design har även lett till att Åsa Wikberg Nilsson har gått igenom den egna arbetsplatsen, LTU:s olika verksamheter och exempelvis hur de kommuniceras i bland annat bilder. Bilderna var uppdelade på ett stereotypt sätt, beroende på vilken utbildning de skildrade.

– Exempelvis visade barnmorskeutbildningen bara kvinnor. Efter det har universitet arbetat mer aktivt med normkritisk kommunikation som representerar variationen.

Men att en kommunikatör isolerat på en arbetsplats bara jobbar med att ändra bilder – det räcker inte långt. Det handlar om att kunna analysera och problematisera det man får syn på i processen, enligt Åsa Wikberg Nilsson.

– Idag finns det relativt god kompetens om just bildmaterial. Men inkluderande design behöver vara utgångspunkten för allt som sker: i allt från bilder, saker, handlingar, de fysiska miljöerna och de tankesystem som det utgör, i hur arbetsmiljön är utformad, vad som görs och för vem.

Hur gör man konkret för att starta upp ett sådant arbete?
– Först behövs det kunskap om de här frågorna. Det behövs en viss designkompetens och att faktiskt förstå hur en organisation fungerar – se vad som främjar och hindrar de här perspektiven.

Genuslabbet och Nova

Åsa Wikberg Nilsson har varit med om att arbeta fram flera konkreta metoder för förändring i olika forskningsprojekt. År 2014 startades Genuslabbet, där produkter och tjänster kunde utvecklas på ett inkluderande sätt vad gäller könstillhörighet. Därefter utvecklades även Nova, ett metodmaterial med handfasta råd som blev väldigt väl mottaget och efterfrågat från flera håll i världen, berättar Åsa Wikberg Nilsson. Nu fortsätter arbetet med inkluderande design i flera nya projekt.

– Jag har varit i flera organisationer och pratat om värdet i inkluderande kommunikation, miljöer, produkter och tjänster i olika designsituationer. Någon påverkan hoppas jag det haft. I flera fall har vi även gått vidare och arbetat aktivt med verksamheten. Skapat nya värden och nya sätt att tänka.

Kulturhusplatsen i Skellefteå är en sådan miljö och plats som Åsa Wikberg Nilsson nu är engagerad i att utforma. Miljön ska vara tillgänglig och välfungerande för alla.

– Människor ska kunna orientera sig, kunna ta sig fram utan att uppleva sig oskyddade.  Entréerna ska vara tillgängliga och det ska även finnas taktila gångplattor för att leda in till dem. Men det handlar om mer än den fysiska tillgängligheten. Vi har också jobbat också med material, växtlighet och belysning för att forma upplevelsen av miljön, så att fler känner sig inkluderade.

Alla nivåer i organisationen

Enligt Åsa Wikberg Nilsson har lagar och regler självklart en positiv påverkan på att allt fler arbetsgivare, särskilt inom offentlig sektor, arbetar med inkluderande design.

– De lagar som finns om fysisk tillgänglighet, jämställdhet, diskriminering osv. leder till att det finns vissa aktiviteter kring dessa frågor, på en viss nivå. Men jag vill få in det tänket ännu bredare.

Arbetet med inkluderande design ska alltså helst engagera samtliga nivåer i en organisation. Åsa Wikberg Nilsson, som föreslår att följande områden finns med i genomgången: visuell kommunikation, fysiska ting, interaktioner och tjänster, samt system, miljöer och verksamhetens övergripande normer och värderingar.

– Att analysera allt detta kan leda till en helt ny företagskultur med nya värden i form av nya medarbetare, nya produkter, tjänster och affärsstrategier.

Åsa Wikberg Nilsson är övertygad om arbetssättet kan gynna företag och arbetsplatser på flera sätt.

– Om organisationer använder sig strategiskt av inkluderande design är det en utvecklingskraft för att förändra hur saker görs, hur det ser ut och fungerar och för vem. Värdet i det är kortsiktigt innovationspotential och breddade affärsmöjligheter, men mer långsiktigt även ett hållbart samhälle där fler känner sig inkluderade. Det kan inte mätas i pengar.

Har ni i något forskningsprojekt kommit fram till fördelar med inkluderande design?
– I alla de projekt jag varit involverad i har deltagarna sett fördelar med att arbeta på det här sättet. Flera uttrycker att de mår bättre på jobbet. Vi har även sett att det ger organisationerna fördelar när de arbetar aktivt med inkluderande design, att det ses som attraktivt att arbeta på ett sådant företag och att det bidrar till nya sätt att kommunicera, rekrytera, utveckla saker och miljöer. Det blir roligare på jobbet helt enkelt. 

Du använder begreppet ”inkluderande design” – är det samma sak som ”universell utformning”?
– Till viss del kan begreppen användas synonymt. En del forskare skiljer på begreppen då det finns en risk att universalitet innebär att vissa normbrytande egenskaper, grupper eller behov glöms bort, trots goda intentioner.

Åsa Wikberg Nilsson tillägger:

– Vi människor har ibland svårt att se bortom våra egna behov och inse konsekvenser för dem som inte är precis som en själv. Av den anledningen är det centralt att utgå från normkritisk designanalys och medvetenhet där andra och andras behov aktualiseras. När det är gjort har vi förhoppningsvis uppnått en universell design, som är attraktiv och funkar för så många som möjligt.

Om Åsa Wikberg Nilsson

Bor: Luleå
Familj: stor, bred och spridd över hela det avlånga landet
Aktuell med: Har precis avslutat ett större arbete med inkluderande design i staden där bland annat Kulturhusplatsen i Skellefteå utvecklats. Arbetar i NoBias projektet där vi ser hur maskininlärning kan användas för att skapa en tjänst för inkluderande kommunikation.
På fritiden: aktiviteter för att inkludera mig själv med min familj

Text: Enikö Arnell-Szurkos

Åsa Wikberg Nilssons artikel: ”Inkluderande design – Design som strategisk och inkluderande utvecklingskraft” i UUA:s rapport, publiceras den 20 januari.

 

Så kan du jobba med inkluderande DESIGN

D står för data. Samla information, analysera normkritiskt och reflektera för att ha motiv och argument till varför utveckling behöver ske.

E står för experiment. Testa lösningar och åtgärder där nedbrytande normer utmanas och forma nya respektfulla lösningar som bidrar till såväl en attraktiv företagskultur som till nya affärsmöjligheter. Skala upp när lämpliga åtgärder identifierats.

SIGN står för det latinska grunden till design: ‘desi’gno’: att skapa tecken. Förändra genom att förstå människors beteenden och genom lösningar som aktivt ”puttar” i en riktning som får människor att agera mer inkluderande.